Asiantuntijoiden kirjoituksia ajankohtaisista kielikysymyksistä. Laaja blogi- ja kolumniarkisto.

Klarspråk 2013 ‒ Sammanfattningar av föredrag


Palaa otsikoihin

Anja Flebbe

Når borger og kommune mødes digitalt

Borgerne forventer at digital kommunikation med myndighederne foregår lige så nemt som andre services på nettet. Men ansøgning om ydelser og services bliver ikke nødvendigvis i sig selv lettere af at foregå online. Samtidig er det dyrt når borgerne ikke bruger de digitale kanaler, men i stedet ringer eller møder op på rådhuset - og kommunerne presses økonomisk som følge af digitaliseringen.

Horsens Kommune har, inspireret af e-commerce, succes med at anskue digital selvbetjening som et produkt, der skal sælges. Tilgangen ændrer på retorikken og sproget i den digitale kommunikation mellem borger og myndighed, og understreger nødvendigheden af at se mere holistisk på digital selvbetjening og den kommunikative understøttelse heraf. Forskellige målgrupper udgør forskellige udfordringer: den ældre generation kan have svært ved den digitale interaktion, mens mange unge ikke forstår visse centrale begreber i myndighedernes sprog.

Powerpoint-presentation

Palaa otsikoihin

Iris Alice Vigerust Furu

En vegg av tekst – En kvalitativ intervjuundersøkelse av skjemaet Krav om ytelse ved fødsel og adopsjon

Iris Furu presenterer funn fra sin masteroppgave i retorikk og språklig kommunikasjon om språket i informasjonstekster fra NAV, den norske arbeids- og velferdsforvaltningen.

Når man venter barn i Norge, søker man om ytelser fra NAV ved å fylle ut et bestemt skjema. Men hvorfor ser tekstene ut som de gjør, og forstår norske foreldre hvordan de skal fylle ut skjemaet?

Gjennom kvalitative intervjuer med både ansatte i NAV og innbyggere som leser informasjonen fra NAV, har Furu sett nærmere på hvordan kommunikasjon mellom stat og innbygger i Norge foregår. Ved å se uttalelsene til avsender og mottaker i sammenheng, kan man se når kommunikasjonen mellom system og bruker fungerer – og når den feiler.

Powerpoint-presentation

Palaa otsikoihin

Kaj Hoffrén

Skattekort på nätet - ett exempel på hur Skatteförvaltningen utvecklar elektroniska tjänster

NSK är en e-tjänst som Skatteförvaltningen erbjuder dem som behöver ändra sitt skattekort under årets lopp. Innan tjänsten togs i bruk testades dess användbarhet med hjälp av ett företag som specialiserar sig på internettjänster. Därtill gjordes det en användbarhetstest där en grupp kunder fick pröva och kommentera tjänsten före dess lansering.

Språket i tjänsten och anvisningarna har gjorts så enkla som möjligt för att tjänsten inte skulle upplevas som alltför svår att använda. När texterna skrivs anlitas Skatteförvaltningens språkvårdare. Översättningarna görs av professionella översättare.

När tjänsten utvecklas spelar kundresponsen en stor roll. Respons på tjänsten kan lämnas på en webblankett. Kundresponsen följs upp också i fråga om inkommande supportbegäranden.  Användbarheten undersöks med ca två års mellanrum och då utreds bl.a. användarnas ålder, tjänstens kändhet och delar som har upplevts som problematiska.

Powerpoint-presentation

Palaa otsikoihin

Catharina Nyström Höög

Jämställt, modernt, marknadsanpassat och begripligt – hur många ideal ryms i det svenska myndighetsspråket?

Enligt språklagen ska språket i offentlig förvaltning vara ”vårdat, enkelt och begripligt”. Det kan sägas vara ”nödvändiga men inte tillräckliga” krav för lyckade myndighetstexter. Språklagens krav utgår från en traditionell bild av myndighetstexter, där de vanligaste typerna är rapporter, beslut och förslag, ofta starkt präglade av lagspråk. Idag ser vi emellertid en växande flora av myndighetstexter med delvis andra drag: webbsidor, kampanjer och inlägg på sociala medier. Språklagens krav gäller också dessa texter, men andra ideal blir viktigare när texterna syns på andra textmarknader. För alla myndighetstexter gäller att de också ska ge uttryck för samhälleliga värderingar om till exempelvis jämställdhet och mångfald. Mitt föredrag utgår från den växande floran av myndighetstexter och vill i första hand diskutera hur olika textideal kommer till uttryck och möts i texterna.

Powerpoint-presentation

Palaa otsikoihin

Anne Kjærgaard

Spørgeskemaundersøgelse: hvor godt almeindelige borgere forstår breve fra det offentlige

Powerpoint-presentation
Palaa otsikoihin

Sissel C. Motzfeldt

Kan lovspråket temmes? Hva vet vi om våre utfordringer?

I prosjektet Klart lovspråk satset vi tidlig på å bygge opp en solid kunnskapsbase om hvorfor vi har uklart lovspråk og hvilke effekter det gir. Vi begynte med en telefonundersøkelse i befolkningen som så ble etterfulgt av en kvalitativ undersøkelse i et utvalg departementer. Kunnskapen vi har samlet inn fra flere hold har gitt oss den nødvendige plattformen for å kunne arbeide systematisk og målrettet med å bedre lovspråket.  Vi har kommet i gang, men vi har langt igjen. Lovspråk lar seg ikke temme over natten.

Powerpoint-presentation

Palaa otsikoihin

Lena Lind Palicki

Klarspråk som politik och praktik - vad vet vi klarspråk och vad behöver vi veta?

Sveriges klarspråksarbete är i grunden ett politiskt språkplaneringsprojekt. Arbetet med klarspråk är numera väletablerat med traditioner tillbaka till 1950-talet och med en väl utarbetad praxis. Ändå verkar det vara svårt att fånga in vad klarspråk är. Vad är klarspråk på den politiska nivån och vad blir det när det omsätts i praktiken? Ofta argumenteras det för klarspråksarbete med ord som demokrati, rättssäkerhet och effektivitet. Men vad händer när ett språkpolitiskt projekt som detta ska förverkligas? När man måste ta hänsyn till lokala förutsättningar, mål och motiv? Klarspråk omsätts på olika sätt och på flera nivåer. I föredraget gör jag nedslag dels i de politiska dokumenten om klarspråk, dels i praktiken: en klarspråksutbildning och i kommersiella språkvårdsföretags texter om klarspråk.


Powerpoint-presentation
Palaa otsikoihin

Aino Piehl

Klarspråskarbete för regeringen: handlingsprogram för ett bättre myndighetsspråk

En arbetsgrupp vid finska Undervisnings- och kulturministeriet bereder som bäst ett handlingsprogram för att utveckla myndighetsspråket. Målet är att förvaltningslagens krav på myndigheterna att använda ett språk som är klart och begripligt ska få bättre gensomslagskraft. Arbetsgruppen bör  i slutet av januari 2014 komma med konkreta förslag på hur man kan förbättra myndigheternas skrivande och namnbruk och hur man kan utveckla de anställdas kommunikationskompetens. I programmet ska också ingå förslag för hur man på högskolor och yrkesläroanstalter bättre kan sörja för att de studerande kan producera ett välfungerande språk. Genom förslagen i handlingsprogrammet vill man också garantera att de språkliga konsekvenserna beaktas när man planerar utvecklingsåtgärder och skaffar t.ex. system som sammanställer texter av enskilda standardfraser. Aino Piehl (som är sekreterare för gruppen) berättar om gruppens arbete och andra aktuella klarspråksprojekt.


Powerpoint-presentation (på finska)
Palaa otsikoihin

Marte Spets

Klarspråk virker! Statens vegvesen har tallene.

Statens vegvesen i Norge har dokumentert effekten av å skrive om brev til et klart og tydelig språk og av å kurse medarbeiderne.

Hvert år sender vi i Statens vegvesen ut millioner av brev til det norske folk. Vi erfarte at mange av de som mottok brevene rett og slett ikke forstod innholdet eller hva de skulle gjøre med informasjonen de fikk. Til det trengte de hjelp og kontaktet oss. Vi hadde unødvendig mange henvendelser med enkle spørsmål som brevene burde svart på.

Hva skjedde etter vi skrev om 10 standardbrev og kurset medarbeidere? Og hva skjedde med holdningene til de 6.500 ansatte i løpet av klarspråksprosjektet? Statens vegvesen har gjennomført fire evalueringer over tid som viser at klarspråk virker.

Powerpoint-presentation

Palaa otsikoihin

Marie Sörlin

På mottagarnas sida – advokaters uppfattningar om hur klienterna förstår domar

Advokater får genom sitt arbete vissa insikter i hur deras klienter förstår och reagerar på domtexter – insikter som kan komma till nytta i klarspråksarbetet med domskrivning. I mitt föredrag redovisar jag först några av resultaten från en mindre intervjustudie på detta tema som jag gjorde på uppdrag av Förtroendeutredningen (SOU 2008:106, Ökat förtroende för domstolarna – strategier och förslag). Jag diskuterar sedan fördelar och nackdelar med att använda intervjuer med advokater för att fånga förståelsen av domtexter. Avslutningsvis skisserar jag tänkbara fortsättningsstudier utifrån mina resultat. Vad skulle till exempel en undersökning av hur advokaterna och klienterna samtalar kring domar kunna tillföra klarspråksarbetet?

Powerpoint-presentation

Palaa otsikoihin

Marjukka Turunen

Mot bättre service - utveckling av Fokkpensionanstaltens nättjänster

Powerpoint-presentation (på finska)

Palaa otsikoihin