Bilaga till artikeln Vad heter Jakobstad på engelska?
Forskningscentralens rekommendation
Inom Forskningscentralen för de inhemska språken har frågan utretts ingående i samarbete mellan den finska och den svenska namn- och språkvården. Enligt forskningscentralen är det motiverat att beakta inte bara ortens språkliga status utan också textens språk, på det sättet att språk som är nära besläktade med finskan respektive svenskan står i en särställning.
Forskningscentralens finska och svenska språknämnd har på ett gemensamt möte i januari 1997 fattat beslut om följande rekommendation:
- I finskan används finska, i svenskan svenska och i samiskan samiska ortnamn (i den
mån det finns etablerade namn på dessa språk). Praxisen för namnanvändningen i
samiskan preciseras senare av den samiska språknämnden.
- I språk som är nära besläktade med finskan (t.ex. estniska) används de finska
ortnamnen, om det inte på språket i fråga finns ett annat etablerat namn på orten.
- I skandinaviska språk används de svenska namnen, om det inte på språket i fråga
finns ett annat etablerat namn på orten. Utöver de svenska namnen på tvåspråkiga
kommuner och de svenska namn på enspråkigt finska kommuner som officiellt har stadfästs
genom stadsrådsbeslutet av 1982 finns det ett antal inofficiella svenska kommunnamn med
gammal hävd. I officiella sammanhang används bara de officiella namnen när det är
fråga om Finland av i dag. Främst i historiska texter kan det emellertid vara motiverat
att använda gamla svenska namn som Kiukais (Kiukainen), Kristina (Ristiina),
Vemo (Vehmaa) och Virmo (Mynämäki). – I vilken mån isländskan och
färöiskan följer samma principer som de skandinaviska språken är en fråga som
närmast de isländska och färöiska språknämnderna bör ta ställning till.
- I andra språk används för enspråkiga kommuner och andra förvaltningsområden samt för orter inom dem namnen på områdets officiella språk (t.ex. Iisalmi, Mariehamn) och för tvåspråkiga kommuner och andra förvaltningsområden samt för orter inom dem namnen på områdets majoritetsspråk (t.ex. Kokkola, Hanko och Porvoo men Jakobstad, Pargas och Ekenäs, Kauppiaankatu i Helsingfors och Köpmansgatan i Pargas).
Rekommendationen gäller bara offentliga administrativa namn som t.ex. namn på städer och kommuner, byar, stadsdelar, gator osv. samt namn på landskap och län. Ett undantag i fråga om landskapsnamnen är de fall då landskapet har ett etablerat namn på språket i fråga (t.ex. eng. Karelia, Lapland, Ostrobothnia). – Privata adresser o.dyl. omfattas naturligtvis inte av rekommendationen.
Framför allt i turistbroschyrer, uppslagsverk och liknande information rekommenderar vi att också namnet på minoritetsspråket anges, t.ex. Turku (in Swedish Åbo), Jakobstad (in Finnish Pietarsaari).
För att rekommendationen skall vara lättare att följa publicerar vi här en förteckning över samtliga kommuner som har namn på båda språken.
Rekommendationen ingick i Språkbruk 2/97.
