Finska dialekter

Det finska talspråket fördelar sig på ett flertal olika dialekter. Finland brukar indelas in två stora dialektområden med huvudgrupperna östfinskan och västfinskan. Till de östliga dialekterna hör savolaxiskan och sydöstfinskan. Till de västliga dialekterna hör sydvästfinskan, de sydvästfinska övergångsdialekterna, tavastländskan, sydösterbottniskan, mellan- och nordösterbottniskan samt nordfinskan. (Se kartan.)

Grunden för den gängse indelningen i finska dialektområden är den ljudhistoriska utvecklingen. Dialektgränserna bygger på utbredningen av vissa uttalsskillnader. Den tydligaste skillnaden mellan östfinska och västfinska dialekter ligger i motsvarigheterna till standardspråkets d-ljud. I de östfinska dialekterna har d antingen försvunnit eller så motsvaras det av ett halvvokaliskt övergångsljud t.ex. aijat (aidat) 'gärdsgårdar(na), staket(en)', lauvat (laudat) 'bräder(na)', veessä (vedessä) 'i vattnet'. I de västfinska dialekterna motsvaras d av r eller l t.ex. airat (aidat), laurat (laudat), velessä (vedessä). (Se kartan.) Vid indelningen i dialektområden har också bosättningshistoriska forskningsrön beaktats.

I dagens samhälle sker å ena sidan en utjämning av dialekterna, å andra sidan verkar dialekterna leva kvar därför att de kan stärka den lokala identiteten. I ett av Forskningscentralens större forskningsprojekt dokumenteras pågående förändringar i finska dialekter och talspråksvarieteter.

Prosodin är ett utmärkande dialektdrag. Prosodin förändras snabbt, men i viss mån kan dialektala uttalsmönster bevaras, även om en talare medvetet strävar efter att tala standardspråkligt.

Det finns omfattande finska dialektsamlingar på Forskningscentralen. Miljontals belägg på ord och uttryck har sedan början av 1900-talet samlats in för det finska dialektarkivet.

Den finska dialektordboken Suomen murteiden sanakirja redigeras utgående från ordsamlingarna i det finska dialektarkivet. Av de planerade tjugo banden har hittills utgivits sju band av ordboken, avsnittet (a–konkelopuu).

Det finska bandarkivet, Suomen kielen nauhoitearkisto, påbörjade sin inspelningsverksamhet år 1959. Bandarkivet har i dag dialektinspelningar från så gott som alla finskspråkiga socknar.



Osmo Hormia 1970: Finska dialekter. En översikt. Stockholm: Utbildningsförlaget Liber.