Ordböcker

På Focis arbetar vi med tre olika ordböcker med svenska som (ett) objektspråk: Ordbok över Finlands svenska folkmål, Finlandssvensk ordbok och Stora finsk-svenska ordboken. Ordböckerna representerar tre olika typer av ordböcker: en dialektordbok, en ordbok över regionalismer och en tvåspråkig ordbok.

Ordboksarbete eller lexikografi

Den vetenskapsgren som ägnar sig åt ordböcker kallas lexikografi. Men termen används också om praktiskt ordboksarbete. Man brukar därför skilja mellan teoretisk lexikografi eller metalexikografi å ena sidan och praktisk lexikografi å andra sidan.

Det finns två huvudtyper av ordböcker, enspråkiga och tvåspråkiga, men båda grupperna kan i sin tur delas in i en mängd olika typer beroende på användningssyfte och språklig täckning.

Det är naturligtvis möjligt att utnyttja en ordbok för andra syften än den är tänkt för, men precis som det går bättre att skruva in en skruv med en skruvmejsel än med en nagelfil är det också bättre att använda rätt ordbok för rätt syfte. Svenska Akademiens ordlista eller SAOL (Svenska Akademien & Norstedts Akademiska förlag) är t.ex. ingen definitionsordbok, utan en ordbok över stavning och böjning. Vill man få förklaringen på ett ord ska man vända sig till en definitionsordbok, t.ex. Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (Norstedts Akademiska Förlag) eller de tidigare versionerna Nationalencyklopedins ordbok (Språkdata vid Göteborgs universitet & Bokförlaget Bra Böcker) och Norstedts svenska ordbok (Norstedts Akademiska Förlag). I en definitionsordbok får man exempelvis veta att en präriehund är en gnagare och inte ett hunddjur (jfr avsnittet prärie- ur nya Svensk ordbok och SAOL).